Rykten...

har hört att det går en massa rykten om mig och min familj... och det jag har hört hittills stämmer inte.
Dom rykterna jag har hört är att jag och johannes aldrig tar upp våra tjejer och det är derför dom har fått lite platta huvuden. men det stämmer inte. SJÄLVKLART tar vi upp våra barn om dom är ledsna!!!
och att vi har fått påbackning av BVC för att dom har platta huvuden och att våra barn är stela i nacken så att dom inte kian vrida huvudet, och inget av det stämmer heller. Läkaren sa bara att köpa en fluffigare kudde så att det platta i huvudet inte blir värre. Och det är inget att oroa sig för. Har även hört att dom typ skulle vara mentalt efterblivna för att dom inte kurar ihop sig när man lyfter upp dom. Och jag tror BVC skulle sagt något om dom var mentalt efterblivna. Plus an massa annat som inte stämmer...
det är ganska UPPENBART att personen som har startat dom här ryktena inte har träffat min familj så mkt!
Visst jag kanske inte bär tjejerna så mkt som jag gjorde med Daniel, men tyvärr har jag inte åtta armar. Och det var som en bekant sa till mig, har man tre barn så är man alltid en man kort...
Och jag har även fått mkt stöd från vänner som vet att det inte är sant.
Men som sagt hör ni nå rykten om mig och min familj så stämmer det inte..
Over and out...

Ammar du...?

Nästan varje gång man träffar en människa, det kan vara en vän, bekant, eller rent utav en släkting. som man träffar för första gången efter förlossningen, och dom frågar nästan alltid Ammar du?
Jag har vart med om att okända människor sticker ner huvudet i vagnen med tvillingarna och och så säger personen. GUD vilka söta barn! Ammar du?
Vad har dom med det att göra!? Vad har någon med det att göra egentligen!? Och säger man -Nä jag pumpar och ger ersättning, så blir personen i fråga nästan lite häpen. Som att det inte vore okej. och just dom äldre, rent utav gamla människor brukar reagera så.
Då får man nästan börja försvara sig och förklara Varför man har valt att göra det. WTF. brukar vara lite irriterande.
Och jag vet att jag inte är ensam om att ha upplevt dom här situationerna...

Älskade barn

Man kan inte bara göra annat än att älska den här bilden <3<3<3
 

Barnen

Daniel:
född i början på nov -09 kl 09.04 och vägde 4160 g och 52 cm lång. en ganska stor gosse.
Daniel är första barnbarnet på både min och johannes sida av släkten, så han har alltid vart lite extra speciell.
Daniel är även ett riktigt charmtroll (för det mesta) och har även alltid haft väldigt fina drag i ansiktet. :)
Daniel är ju som sagt det första barnet i familjen, och har alltid vart lite bortskämd, och var ganska ofta väldigt grinig när han var mindre. Men det är nästan ett minne blott nu. när vi fick reda på att jag väntade tvillingar, så insåg jag att jag måste börja med att ta tag i Daniel och lära han vad som är ok att göra och inte osv.
Och det har gått bra, jag hade ett väldigt bra tålamod under graviditeten med tvillingarna,( vilket är ett under) och Daniel är mkt lugnare nu,än vad han var förut, och han älskar sina syskon från första stund han såg dom och är gärna med och hjälper till. Det var ju ens största fasa när man kom hem från BB att han skulle vara svartsjuk. men tack och lov blev det inte så, men det var nog bara för att jag började sätta gränser och regler i början av graviditeten. Men första barnet är alltid prövobarnet, och man lär sig vad man ska göra och inte göra med barn ;)
Många blivande mammor ( även jag) var så att man kunde sitta på caféer med magen i vädret och sitta och säga att jag ska inte göra dittan och jag ska inte göra dattan med mitt barn, och vad var det man gjorde? jo just det man sa till sig själv och andra att man iINTE skulle göra. Har jag även gjort med tjejerna. allt för att underlätta för sig själv. men men that´s life.
det blir nog bra barn av dom endå ;)

Ronja:
född i början på april -12 kl 16.45 och vägde 2295 g och var 45 cm lång.
Ronja är tvilling nr 1 och är även den mindre tvillingen. I Ronja är det temperament i. så fort hon slår upp ögonen så brukar hon ta sig ton ganska fort, för att man ska veta att hon är vaken. ;)
hon brukar även vara väldigt mammig på kvällarna. det är bara jag som duger oftast, pappa Johannes brukar inte duga åt Ronja bara mitt på dagarna duger pappa . Så hon myser oftast hos mig på kvällarna. Ronja är även inte lika tuttig, som Ellinore. Ellinore vill gärna ha tutten hel tiden i munnen, medans Ronja bara vill ha den någon enstaka gång.
Både Ronja och Ellinore är platta på samma sida av sina huvuden. Det är för att dom gillar att ligga med huvudet åt samma håll hela tiden. Det spelar ingen roll hur man försöker bulla upp med kuddar och filtar runt deras huvuden, dom lyckas alltid vrida tillbaka huvudet i samma läge igen. Men barnläkaren sa att det är inget man ska oroa sig för, att det platta huvudet går tillbaka av sig själv så småring om, hon tyckte bara att vi skulle köpa en större och fluffigare kudde åt dom, så huvudet inte låg direkt på madrassen.
men det ser ganska roligt ut när dom är så där platta ;P

Ellinore:
född i början på April kl 16,49 vägde 3355g och var 46cm lång.
Ellinore är tvilling nr 2, och kom 4 min efter Ronja. Ellinore kom ut så fort att barnmorskan skrev i förlossningsjournalen att Ellinore kom ut som en kanon. :P så han har smeknamnet kanonkulan. :)
Ellinore är en lugn bebis, hon kan ligga vaken och bara titta, medans syrran skriker för fulla muggar i örat på henne. ;)
Ellen som Daniel kallar henne är mer nyfiken än vad Ronja är. hon sitter gärna i knät och njuter bara av att få titta. Ronja vill mer att man ska gå runt med henne och vara med henne under babygymet.
Men det är kul att tjejerna har börjat visa så olika personligheter.
jag klär dom även i olika kläder, just för att det är olika personligheter. jag kan sätta på dom samma kläder, med samma mönster men olika färger. Det blir ju även lättare att se skillnad på dom då. ;)
Fast dom närmaste och jag och johannes ser skillnad på dom fast dom skulle vara helt nakna. För Ellinore har ett s.k storkbett på ena ögonbrynet och Ronja har ett svagt storkbett mellan ögonbrynen.
Det är det man ser mest skillnad på dom.
Men i början när man var hemma med dom så måla jag deras lillfingernaglar i olika färger för att jag var så osäker. :)

Att vara gravid

Att vara gravid har aldrig varit något problem för mig, jag tycker det bara är mysigt. Förutom i slutet av båda graviditeterna då jag var stor och började få ont i ryggen. ;)
När vi fick veta att vi vänta tvillingar i nov -11, så trodde man ju att kroppen aldrig skulle klara av att bära två små liv så länga som jag gjorde. :) men i v.35+5 kom flickorna i en väldig fart. Så fort att barnmorskan skrev i min förlossningsjournal att Ellinore kom ut som en kanon. :) Men det kommer mer om förlossningen sen. :)
Att vara gravid med Daniel gick lika bra. hade inga problem med han heller under graviditeten. jag hade inte ens nå symtom på att vara gravid med någon av barnen. Förutom att mensen uteblev.
Jag är väldigt tacksam över att jag har haft det så bra som jag har haft det under graviditeterna, det finns ju dom som får foglossning och fan och hans moster ;).

Bilden är på när jag var gravid i v 40 med daniel

från början...

Lina heter jag och jag ska prova för första gången att blogga, så gott jag hinner iallafall :)
   Jag bor då med min underbara sambo Johannes i vårat lilla hus i duvhällarna. Det är även mitt barndomshem.
   Jag och johannes träffades första gången vintern-03 och har hållt ihop sen dess. Tänk vad tiden går, mars 2013 virar vi 10 år tillsammans. Tänk 10 ÅR!! ingen kunde ana att vi skulle vara ihop fortfarande, men nu är man här med hus, katt och 3 underbara bran. Daniel och tvillingarna Ronja och Ellinore.
   Anledningen varför jag har börjat blogga är för att människorna i byn där jag bor är så nyfikna på hur det är att vara ung mamma till 3 barn. speciellt tvillingar,
Mitt mål är iaf att försöka göra minst 3 inlägg i veckan på bloggen och berätta hur det går.
Enjoy.

RSS 2.0